Vill du veta mer om vårt svenska pantsystem? Då har du hittat rätt!
Historien om Returpack är indelat i fem olika avsnitt. Här i inledningen bjuder vi på snabba fakta och överblick. Sånt som är bra att känna till – som lagar, milstolpar, pantsystem i världen och även några roliga missar i vår historia.
Känner du igen namnet Pantamera? Toppen! Det är namnet vi använder när vi pratar om pant och återvinning med konsumenter. Vi som bor i Sverige är redan duktiga på att ta våra tomma dryckesförpackningar till en pantmaskin. Med namnet Pantamera vill vi påminna och peppa oss att bli ännu bättre.
Bakom Pantamera finns företaget Returpack. Det ägs av branschorganisationerna Sveriges Bryggerier, Svensk dagligvaruhandel och Livsmedelshandlarna.
Returpack grundades i början av 1980-talet och ansvarar för insamling och återvinning av dryckesförpackningar av aluminium och plast. Idag används båda namnen – Returpack när vi berättar om själva företaget och Pantamera då vi pratar med konsumenter.
Sverige får ett rikstäckande Systembolag.
Ölburken kommer till Sverige.
Den var då tredelad och av stål.
Tvådelad burk kommer till Sverige.
Och aluminiumburken.
Vi ville övergå till den heldragna aluminiumburken.
Returpack bildas och det tas ett beslut om ett pantsystem för aluminiumburkar.
Pantsystemet startar!
Panten är 25 öre per burk.
Returpack hade kontor i Malmö och i Spånga.
Senast år 1985 ska aluminiumburken återvinnas till 75 procent.
Den första panthöjningen.
Panten dubblades till 50 öre och kravet om återvinning höjdes till 90 procent senast år 1993.
kontoret i Spånga flyttar till Mariahissen på Söder Mälarstrand.
Linus på Linjen visar hur man pantar i tv-programmet Anslagstavlan.
Pantsystem för PET kommer igång.
införs ett producentansvar på förpackningar och returpapper, men Returpack ligger redan ett decennium före.
Direktkreditering startar, tog ca 3 år att utveckla systemet.
Returpack betalar panten direkt till handlaren och bryggerierna kunde kopplas bort. Returautomaten används för att läsa av vad som faktiskt hade pantats.
togs de första spadtagen till fabriken i Norrköping.
I oktober samma år kom de första lastbilarna med pant till den nya fabriken.
Varumärket Pantamera skapas i och med musikvideon Pant a mera (Guantanamera) med den kubanska gruppen Buena Vista Social Club.
Hela företaget flyttar till Norrköping.
Ny förordning, 2005:220. Alla metallburkar och plastflaskor som sätts på den svenska marknaden måste ingå i ett pantsystem.
Pantresan startar.
Ny ägarstruktur.
Burktillverkaren köps ut och hädanefter äger bryggerierna och handeln hälften av aktierna var.
Ny insamling, lösvikt, var igång.
Efter två år rullar det i landets alla 21 områden.
Den andra panthöjningen, från 50 öre till 1 krona per burk.
Vi börjar samarbeta med esporten, för att nå unga vuxna pantare.
Satsning i fabriken för att höja kvaliteten på aluminiummaterialet.
Lösvikt 2.0.
Fokus på egen kontroll och miljö. Fossilfritt bränsle och egen transportledning byggdes upp.
Plastsorteringen flyttas för att optimera ytan i fabriken.
Frivillig anslutning av saftförpackningar.
Första Pantamera Expressautomaten installeras.
Samarbetet med Svensk Innebandy startar.
Vår första hållbarhetsredovisning.
Korkarna börjar återvinnas.
Pantamera Humor lanseras.
Frivillig anslutning av juiceförpackningar.
startar tävlingen Årets pantbutik.
Pandemin påverkar panten. Gränshandeln minskade och fler förpackningar stannade inom våra gränser. Vi drack oftare stora flaskor och mindre on-the-go.
Vi öppnar en pantstation med två automater mitt i Stockholm city.
Alla saft- och juiceförpackningar ingår i pantsystemet.
Korkar ska sitta kvar på PET-flaskan.
(EU direktiv)
Mål: 100% fossilfria transporter.
Aluminiumburken sågs som ett hot men blev en del av lösningen.
Returpacks historia började när aluminiumburken kom till Sverige.
Burken sågs som ett stort hot och fick massor av kritik. Den väckte Sveriges miljörörelse till liv. Därför blev det bråttom för alla företag som var positiva till den nya burken. Bryggerier och burktillverkaren PLM behövde hitta en metod för återvinning, annars skulle den förbjudas.
Det skapades samarbeten över gränser, företag som från början var konkurrenter jobbade sida vid sida. Idéer och ny teknik växte fram. Bryggerier, handel och burktillverkare hade inget val. Här var den svenska politiken viktig. Regeringen tog snabbt ett avgörande beslut och gav industrin hela ansvaret för återvinningen. En annan viktig faktor var att alla aktörer i Returpack tjänade på samarbetet, det handlade aldrig om välgörenhet. Alla dessa delar var avgörande för att skapa vårt svenska pantsystem, som i sin tur förändrade synen på aluminiumburken.
Burken som från början var den största symbolen för nedskräpning, blev i stället en symbol för återvinning!
Vårt pantsystem ger två stora vinster för miljön. Först och främst handlar det om energi. När vi tillverkar en burk av återvunnen aluminium så sparar vi 95 procent av energin, jämfört med nytillverkning. Här kommer också koldioxid in i bilden; ju mindre energi vi använder desto mindre mängd koldioxid släpper vi ut i atmosfären. Och en aluminiumburk kan återvinnas i oändlighet.
Vi kan se pantfabriken som en modern gruva. I stället för att gräva fram nytt material ser den till att det finns återvunnen plast och aluminium som kan användas om och om igen. På Returpacks fabrik i Norrköping utvinns omkring 45 000 ton material varje år.
En annan viktig miljövinst är att få bort förpackningarna från naturen. Om du slänger en aluminiumburk på marken tar det mellan 200–500 år innan den bryts ned. Det tar ungefär 450 år för en PET- flaska att förmultna. Men den försvinner inte helt, det finns mikroplastpartiklar kvar.
Tänk bergen av plast på andra sidan jorden, som driver runt i våra hav. Det är inte bara det synliga som skadar miljön, det är mycket som pågår under ytan.
Vårt pantsystem har varit väldigt drivande även för andra miljöfrågor. Idag återvinner vi så mycket annat, som fick draghjälp av returburken.
Hela 15 procent av alla burkar och PET-flaskor i Sverige säljs genom norsk gränshandel. Våra norska grannar passar gärna på att köpa sin dryck hos oss, eftersom det är billigare. I Norge har man skatter på både socker och förpackningar, och alkoholskatterna är högre än i Sverige.
Ungefär en tredjedel av förpackningarna kommer tillbaka till oss och in i vårt pantsystem. Resten återvinns i Norge, antingen via Infinitum som pantsystemet heter där, eller via den norska metallinsamlingen. Returpack jobbar för att pantstationerna längs gränsen ska byggas ut, så att fler norrmän pantar i Sverige nästa gång de är tillbaka för att handla.
Vi i Sverige var först i världen med ett pantsystem, som fungerade i hela landet. Detta gjorde att många andra länder blev intresserade och kom på besök. Många från Returpack har även rest runt i världen för att informera eller fungera som stöd. Efter några år fick de nordiska länderna i gång sina pantsystem, med Sverige som förebild.
Pantsystem finns även i bland annat Tyskland, Estland, Litauen och ett antal amerikanska och kanadensiska delstater. Och det tillkommer nya länder – intresset för pant och återvinning är stort.
Inom EU finns det ett insamlingsmål för aluminium. Det ligger på samma nivå som i Sverige, 90 procent. Många länder har insett att pantsystem kan vara ett bra sätt att nå upp till målen. Med den fria rörligheten som finns mellan länderna kan man tycka att ett gemensamt pantsystem vore ett bra alternativ. Och det har gjorts utredningar för att hitta en modell för de nordiska länderna. Men flera av dem visar att våra länder är för olika för att det ska fungera.
Alla länder behöver hitta ett sätt som passar dem. Vi har alla olika lagstiftning, insamling, förpackningar och konsumtionsmönster. Här i Sverige är det frivilligt för butiker och kiosker att vara med i pantsystemet och ta emot pant. I vissa andra länder är det ett krav att alla som säljer dryckesförpackningar med pant också ska kunna ta tillbaka dem. Även små kiosker.
I Norge är det inte lag på att samla in pant. Men det blir en beskattning på förpackningar om tillverkaren inte uppnår viss återvinning. På så sätt är det skatten som tvingar in dem i pantsystemet, och den metoden fungerar bra för dem. Det finns olika vägar att få tillbaka sina pantförpackningar och varje land får hitta sitt vis.
Det är också svårt att jämföra hur vi lyckas med våra pantsystem. Det finns inget övergripande sätt att mäta utan alla länder gör på sitt sätt. I Norge redovisas även de burkar som slängs bland vanliga sopor och sedan bränns upp. Här i Sverige visar siffran enbart de burkar som kommer tillbaka till Returpack.
Pant är inte det enda sättet att samla in burkar. Det finns länder där återvinningen fungerar även utan pantsystem. I Brasilien finns ingen pant, men där återvinns över 90 procent av burkarna. Det fungerar eftersom så många människor är fattiga. Ett sätt att överleva är att samla burkar och sälja dem till smältverken. Samma sak gäller i amerikanska sydstater och i Ryssland. Där finns det Recycling Center som drivs av skrothandlare. De köper in skrot och säljer vidare till smältverken. Tyvärr är det inte lika säkert som ett pantsystem och kan inte skötas lika snyggt.
Trots att Returpack driver ett slutet system för de dryckesförpackningar som finns inom våra gränser – så påverkas vi av omvärlden på olika sätt.
År 2008 gick den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Det fick börsen att krascha, vilket i sin tur fick priset på aluminium att falla kraftigt. När man som Returpack säljer drygt 15 000 ton per år, då blir det snabbt mycket pengar. Returpack lyckades göra en manöver i rätt tid, för att säkra priset och dollarkursen.
Det här är exempel på en viktig del av att driva Returpack: att säkra intäkterna, från i första hand aluminiumförsäljningen. Varje månad görs avstämningar och bedömningar av framtida pris- och dollarutveckling.
Det här hände när Spotify var ganska nytt. Returpack skulle köra Pantamera-låten som en jingel i reklampauserna. Det var viktigt att det skulle vara ”Smakfullt och inte störa”. Tyvärr skickades fel låt till Spotify. I stället för en kort liten jingel blev det den långa versionen, på över tre minuter. Och eftersom Spotify var relativt nytt som reklammedium klämde de in låten i varje reklamavbrott. Det var lönehelg och många hade fest. Kan gissa att de blev trötta på den glada Pantamera-låten som spelades tre minuter åt gången. Det startades till exempel grupper på Facebook: ”Vi som hatar den 5 min långa Pantamera-reklamen på Spotify”.
Det har såklart hänt många misstag genom åren. Som det här med vinet. Returpack hade av misstag godkänt en PET-flaska med vin som skulle säljas på Systembolaget. Det var bland de första PET-vinerna och importören annonserade om att flaskan gick att panta. Men det visade sig att den var feldimensionerad och botten var för hård. Den skulle förstöra pantautomaterna. Handeln ville därför inte ta emot flaskorna. Men Systembolaget hade redan plockat upp vinet på hyllorna och vin-producenterna hade flaskor i lager.
Det blev kaos och på Returpack skämtade man om att köpa in alla flaskor själva. Men det gick att lösa på annat sätt. Kunderna fick lämna in flaskorna på Systembolaget och Returpack skickade ut säckar och etiketter.
Det kan vara bra med små kriser ibland. Det svetsar samman oss som jobbar på Returpack och gör oss bättre på interna rutiner. Vi tog fram en ny flaska och problemet var löst.
Tidigare gick det att hitta en hel del intressanta fynd i kartongerna. Det har till exempel hittats halloweendräkter med otäcka masker, hela kartonger med dvd-filmer och ett kassaskåp. Även tolv oöppnade flaskor Rioja-vin, vilket är intressant eftersom butikerna inte ens säljer vin.
När aluminiumburken kom till Sverige vaknade vår miljörörelse till liv. Regeringen gav Returpack i uppgift att skapa ett pantsystem för att återvinna burkarna. Läs eller kika på filmen om hur det gick till.
Idag är pant en del av vår vardag. Här kan du lära dig hur allt hänger ihop – såsom pantmaskiner, logistik, fabrik och marknadsföring.
Det var mycket att tänka på när pantsystemet kom igång. Allting inom Returpack måste fungera, samtidigt var det dags att utveckla pantmaskiner och sprida kunskap om pant.
Hur har pantsystemets alla delar utvecklats genom åren? Här kan du läsa om bland annat aluminium, plast och pantautomater.
Läs mer om flytten till Norrköping, pantfabrikens utveckling, helt ny logistik och annat spännande som hänt.
En viktig del av Pantameras uppdrag är att informera om pantsystemet och få ännu fler att panta. Här kan du följa hur marknadsföringen har utvecklats.
