Klicka igång filmen! Du får en snabb genomgång av hur pantsystemet funkar idag.
Vad händer med förpackningen när du pantat? Varför syns Pantamera i tv? Ja, allt sånt.
Pantsystemet bidrar till ett hållbart samhälle genom ökad återvinning och minskad nedskräpning. När plast och aluminium återvinns sparar vi energi. Fördelen med vårt pantsystem är att det återvunna materialet stannar i ett eget flöde och håller en mycket hög kvalitet. När förpackningar är kvar i sitt kretslopp sparar man även energi jämfört med om man skulle tillverka förpackningar av nya råvaror.
Alla burkar och flaskor med ett sånt här märke ingår i det svenska pantsystemet. De har klarat vår granskning och kan matas in i en pantautomat. Då vet du att förpackningen garanterat återvinns till nya burkar och flaskor. De ingår i ett slutet system, vilket är det allra bästa för miljön.
Panten på burkar och små PET-flaskor är 1 krona och stora flaskor är 2 kronor.
Alla aluminiumburkar med dryck som säljs i Sverige måste ingå i pantsystemet. Det gäller även läsk, öl, saft och juice som säljs i flaskor som är gjorda av PET-plast. Vissa vinflaskor av PET går också att panta. Det finns även förpackningar av andra plaster som är godkända att använda till livsmedel och ingår i pantsystemet, men den vanligaste plasten är PET.
Det vanligaste sättet att panta är att ta med dina pantförpackningar till affären. Över 3 100 butiker över hela landet har minst en pantautomat. Omkring 92 procent av alla burkar och PET-flaskor pantas den vägen. Du matar in burkar och flaskor i maskinen och får sedan pantpengen tillbaka, ofta genom tillgodokvitto i butiken. Det går även att skänka pengarna till någon gåvomottagare.
Vi arbetar ständigt för att göra det ännu enklare för dig att panta och få din pant utbetald på det sätt som passar dig.
Många butiker erbjuder även storpantarautomater. Där kan du hälla i större mängder av förpackningar åt gången. Dessa brukar finnas i eget panthus i anslutning till butiken. Till exempel ute på parkeringen.
På många återvinningscentraler finns Pantameras storpantarautomat Pantamera Express. Det är perfekt för dig som har mycket burkar och flaskor att panta. Där kan du välja att få dina pantpengar på olika sätt:
Ibland är det skönt att slippa ta med din tomma dryckesförpackning – till exempel om du är i farten eller befinner dig på en plats där det inte finns någon pantautomat. Men se ändå till att din förpackning hamnar rätt. Ibland finns pantrör i offentliga miljöer, ofta vid sidan av en papperskorg. På campingplatser och skidanläggningar ställer vi ut igloos och du hittar ofta insamlingskärl om du ser dig omkring.
Visste du att alla tomma pantförpackningar i vårt land återvinns i samma fabrik? I snitt sker 850 hämtningar om dagen hos bland annat butiker, festivaler och återvinningscentraler. Allt körs till ett mellanlager innan det fraktas vidare till fabriken i Norrköping.
Burkar och flaskor pressas ihop redan i pantmaskinen, för att ta så lite plats som möjligt. De hämtas upp av en komprimatorbil, så kallad två-facksbil, som kör dem till ett mellanlager. Där hämtas de senare av stora volymbilar och fraktas till pantfabriken i Norrköping.
Det krävs en hel del transporter för att pantsystemet ska rulla. Returpack ser till att ständigt optimera alla körningar och inte åka någonstans i onödan. Vi var tidiga med att använda bränslen som är snällare för miljön. Ja, Returpack var ett av de första företagen i landet som ställde krav på transportbranschen om fossilfria alternativ. Därför har vi kommit långt. Målet är att alla våra transporter ska vara fossilfria år 2025 och klimatneutrala till 2030.
Läs gärna mer om hur vi arbetat med transport och logistik genom åren.
I Norrköping har Returpack både kontor och fabrik. Här hittar vi de flesta avdelningar som arbetar med pantsystemet – till exempel support, logistik, ekonomi, kundtjänst, marknadsföring och självklart alla som arbetar i fabriken. Det är positivt att många olika roller finns samlade och kan samarbeta. De flesta medarbetare känner varandra och stämningen är familjär.
På ovanvåningen hittar du kontoren. I det stora konferensrummet finns fönster så det går att se vad som händer fabriken.
När volymbilen med pant kommer fram till fabriken töms innehållet i respektive grop. Det finns två gropar för PET och en för aluminium. Förpackningarna åker sedan på olika band vidare in i fabriken.
Aluminium är ett fantastiskt material som kan återvinnas i oändlighet. Därför är det viktigt att så många burkar som möjligt pantas.
I fabriken sorteras aluminiumburkarna från andra metaller. Här finns bland annat så kallade virvelströmsseparatorer, som är ett slags rullar som får burkar att lyfta och sväva vidare på bandet. På så sätt sorteras magnetiska metaller från de omagnetiska, som aluminium.
I slutet av bandet pressas burkarna samman till balar. Dessa säljs vidare till ett smältverk. Det är viktigt att köparen garanterar att materialet används till nya dryckesburkar, i ett slutet system.
Balarna fraktas på tåg till någon av de två materialköparna, som finns i Europa. Dessa smälter aluminiumet och gör stora rullar av materialet. Rullarna fraktas till burktillverkare, som tillverkar nya burkar som bryggerierna sedan kan fylla med dryck.
I pantfabriken är det viktigt att skilja de färgade plastflaskorna från de klara. Det är endast materialet från de klara flaskorna som går att återvinnas till nya. De transparenta och svagt ljusblå flaskorna räknas också som klara.
När man sorterar plast används kameror. Om man belyser plasten med infrarött ljus ger varje färg olika våglängdssvar tillbaka, som det går att sortera efter.
Balarna med sorterade och pressade flaskor körs med truck till plaståtervinningsfabriken, som ligger vägg i vägg med Returpacks fabrik. Där mals de till flingor som tvättas noga. De genomskinliga säljs till en fabrik som gör plaströr, så kallade preforms. Bryggerierna blåser upp dessa till nya flaskor och fyller på med dryck.
Även de färgade flaskorna återvinns, men kan inte bli till nya livsmedelsgodkända flaskor. I stället blir de till exempel buntband, möbelstoppning och andra plastprodukter.
Det pågår ständigt olika projekt hos Returpack, för att vi ska bli ännu bättre på återvinning. Mycket händer inom plastområdet. Till exempel:
Korkarna är gjorda av en annan typ av plast, oftast HDPE eller PP. De sorteras för sig och återvinns till lastpallar, kabeltrummor och soptunnor. Returpack samarbetar med ett plasttillverkningsföretag för att återvinna korkarna till livsmedelsgodkända korkar. Det är viktigt att hålla en sluten återvinnings-loop även för korkmaterialet – och på så sätt behålla värdet och kvaliteten på materialet.
Ungefär 6-7 procent av PET-flaskorna är färgade. De flesta av dessa är gröna. Returpack jobbar för att göra ett återvunnet grönt material, som kan användas till kolsyrad dryck.
Volymerna av flaskor och burkar till pantfabriken ökar för varje år. Men fabriken kan hantera mycket mer material än idag. Det gäller bara att det finns tillräckligt med personal för att hinna med.
I teorin kan fabriken ta hand om 7 ton burkar, dubbelt så mycket plast och 1,5 ton korkar – varje timme. Det manuella flödet kan hantera ca 60 miljoner förpackningar per år. Men det kan bli svårare med sorteringen i framtiden, om det kommer in väldigt komplexa plastmaterial.
De flesta företag säljer en vara eller tjänst och tar sedan betalt av sina kunder. Men hos Returpack fungerar det tvärtom. Själva ”affären” avslutas med att det är kunden som får pengar. Vi kan säga att det är en omvänd affärsmodell. Det är panten som är motorn i systemet och Returpacks uppgift är att se till att den följer med förpackningen och sedan betalas ut.
Hos Returpack kommer intäkterna från tre olika håll. Först handlar det om försäljning av materialet. De aluminiumburkar som kunderna pantar, pressas samman och säljs vidare till ett smältverk. Där smälts burkarna ner och det tillverkas nya. Även PET-flaskor och korkar säljs vidare för återvinning. Det är inga konstigheter.
Det andra sättet handlar om pantpengen. Om du köper en dryckesförpackning som du sedan pantar, då betalar Returpack tillbaka pengarna till dig. Men vad händer då med konsumenter som inte pantar? De har betalat för pant när de köpte sin dryck men sedan valt att inte hämta ut sin pantpeng efteråt. Pengarna som blir kvar stannar hos Returpack och kallas för pantnetto. Det används för att betala de kostnader Returpack har för att driva pantsystemet. Men ju fler som pantar, desto lägre blir pantnettot. Om det blir för lågt kan Returpack behöva införa avgifter, som du kan läsa om nedan.
När ett företag lyckas bra så brukar det bli mer pengar i bolaget och vinsten ökar. Men här fungerar det tvärtom. Fast målet för Returpack är inte att samla pengar på hög. Det som blir kvar används bland annat till informationsinsatser för att få ännu fler att panta.
Försäljningsintäkterna för plast är lägre än för aluminium. Därför betalar producenterna en administrationsavgift och även en sorteringsavgift för färgade flaskor.
Ibland blir det märkligt med den omvända affärsmodellen. Ett exempel var när burkpanten höjdes från 25 till 50 öre, under 1987. Detta ledde till att återvinningen ökade. Det var såklart positivt för Returpack att fler förpackningar blev pantade. Men i praktiken innebar det att bolaget började gå med förlust. För att kunna driva pantsystemet vidare tvingades man då att införa en administrationsavgift, som producenten fick betala till Returpack. När systemet för att hantera burkpanten finansierade sig själv igen kunde man ta bort avgiften.
Redan från början fick butikerna betalt av Returpack för att ta hand om alla burkar. De behövde köpa in pantautomater, täcka kostnader för personal, material och lokaler. Även idag får alla som har en pantautomat en hanteringsersättning, för att ta hand om pant och maskiner.
Returpack har även många andra kostnader för att driva systemet. Till exempel personal, administration och själva produktionsanläggningen. Samtidigt behövs pengar till utveckling, för att förenkla pantsystemet i alla led och till information och reklam för att få fler att panta.
Från början ägdes Returpack till största delen av Bryggareföreningen och burktillverkaren PLM. Handeln hade bara en liten ägarandel, på 2 procent. Mest för att få insyn i verksamheten. Handeln fick ett större intresse av Returpack senare, när de insåg konkurrensfördelen med att ha pant i butikerna. Både för att locka kunder som ville panta och för att visa att man tog sitt ansvar för en hållbar framtid.
I början var PLM det enda företaget som tillverkade aluminiumburkar för den svenska marknaden. Senare blev PLM uppköpta och bytte namn till Rexam. Genom åren har det dykt upp andra tillverkare. Det blev ojämn konkurrens när Rexam fick tillgång till mer information än sina konkurrenter. Omkring 2007 blev det därför dags att köpa ut Rexam ur Returpack. Efter detta äger handeln och bryggerierna hälften av Returpacksaktierna var. Eller rättare sagt äger Sveriges Bryggerier, tidigare Bryggareföreningen, 50 procent av aktierna. Svensk Dagligvaruhandel äger 25 procent och Livsmedelshandlarna 25 procent.
Är du nyfiken på vilka regler, mål och siffror som gällde då Returpack bildades?
Returpacks verksamhet omfattas av lag (1982 :349) om återvinning av dryckesförpackningar av aluminium:
Ett pantsystem vari återvinningen skall uppgå till minst 75 procent skall inrättas för dryckesförpackningar av aluminium (aluminiumburkar) enligt en utfästelse som har gjorts av bryggerierna, handeln och PLM. Systemet, som skall drivas av ett för ändamålet särskilt bildat pantbolag, införs år 1983 och når full effektivitet år 1985.
Lag (1982 :349)
Under 2006 kom Sveriges riksdag med en ny förordning. Enligt SFS 2005:220 måste ”alla som yrkesmässigt tappar eller importerar konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk se till att produkten ingår i ett godkänt retursystem”.
Detta innebar en komplettering av den gamla förordningen som styrt Returpacks verksamhet. Tidigare var det vanligt att småbutiker och pizzerior köpte in importerad läsk, som de sedan sålde till sina kunder, utan pant. I fortsättningen måste alla burkar och PET-flaskor som sattes på den svenska marknaden ingå i pantsystemet. De företag som hade lager med importerad dryck kunde köpa etiketter av Returpack att klistra på förpackningen.
Från den 1 januari 2023 ingår alla förpackningar av juice och saft i vårt pantsystem.
Den 1 januari 2029 ingår även dryckesförpackningar för mejeriprodukter.
Det främsta målet för Returpack handlar inte om pengar, utan att uppnå en viss återvinningsgrad – det vill säga hur stor andel av de sålda förpackningarna inom pantsystemet som kommer tillbaka.
Målet var från början 75 procent, men höjdes efter några år till 90 procent.
Vår uppgift är att pantsystemet fungerar i alla led. Som att sprida information om återvinningssystemet, hantera ersättningar samt koordinera hämtning av tomma förpackningar.
Sveriges riksdag har beslutat om förordningen som styr vår verksamhet:
I Sverige är målet att 9 av 10 burkar och PET-flaskor ska återvinnas. De senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta.
Tack vare att Returpack genomfört flera livscykelanalyser under de senaste åren, har man nu fått svart på vitt vilka miljövinster och miljöbelastningar som pantsystemet skapar. Som att det nästan är dubbelt så stor koldioxidbesparing att panta jämfört med om man sorterar materialet i plast- och metallåtervinningen. Och mer än tre gånger så stor besparing än om de slängs bland hushållssoporna och förbränns.
Nu fortsätter arbetet. Till exempel med att minska utsläppen inom transporter, få till bästa möjliga sortering av plastflaskor och förädla ännu fler korkar.
Det är viktigt för Returpack att förstå vad som driver folk till att panta. Därför görs vartannat år mätningar tillsammans med Kantar.
Svenskarnas attityder till pantning och vårt pantsystem är positiva, och blir bättre för varje år. Vår uppfattning om att pantautomaterna fungerar bra och att det är rent och fräscht i pantutrymmet, har stärkts över tid. Fler och fler uppger också att de vet vad som händer med pantade burkar och flaskor.
Den vanligaste anledningen till att panta är att vi vill värna om miljön. Att inte skräpa ner, skydda naturen, spara energi och att förpackningarna återvinns är några av de skäl som motiverar oss. Att få tillbaka sin pantpeng är förstås också viktigt.
Det har genom åren funnits några saker som avskräcker oss från att panta. Men dessa har minskat i betydelse. Allt färre tycker att det är för jobbigt att bära förpackningarna till butiken eller att det är smutsigt och ohygieniskt att panta. Det märks att attityden har blivit mer positiv. Returpack tar nya pantrekord varje år.
Att reklamen fått uppmärksamhet och blivit omtyckt har varit en viktig del för att förändra pantarnas attityd. Den har hjälpt till att ge en mer positiv känsla kring pant.
En viktig del av del Returpacks jobb är att informera om pantsystemet och få ännu fler att panta. Därför är marknadsföring en stor del i verksamheten, och det finns två huvudstrategier:
I marknadsföring och reklam används alltid namnet Pantamera, inte Returpack.
Den huvudsakliga målgruppen är ”Alla som konsumerar dryck”. Det är med andra ord en väldigt stor del av befolkningen.
Inbakat i den stora målgruppen finns även en mindre grupp, som alltid varit lite svårare att nå. Det är unga vuxna i åldern 16–29 år. Många i den åldern konsumerar mycket dryck, men är sämre på att panta. Storstadsmänniskor är också en särskild målgrupp. De dricker ofta sin dryck på språng, och har mindre utrymme att förvara panten hemma. En stor andel bor i små hushåll, de handlar oftare på väg hem från jobbet och brukar inte storhandla på samma sätt som personer som bor utanför stan.
Många som bor i Sverige känner till Pantameras egen låt.
Det började 2004 med en idé om att använda den kända kubanska låten Guantanamera och göra en helt egen version, Pant a mera. Den spelades in av låtens originalband Buena Vista Social Club och filmades på Kuba.
Sedan dess har en mängd kända artister gjort egna tolkningar av Pantamera-låten: The Ark, Caroline af Ugglas, Pugh, Movits, Familjen, De vet du, Rolandz, Linda Pira, Kaliffa, Petra Marklund, Myra Granberg, Hooja och Bell.
Skoltävlingar är ett bra sätt att lära barn om pant och återvinning redan då de är små. Pantresan är en återkommande aktivitet för skolbarn från förskoleklass till och med årskurs sex. Det är både en tävling och ett stöd för lärarna i undervisningen. Aktiviteten pågår två gånger om året och har bland annat varit i form av en äventyrsserie och en talkshow.
Läs mer på pantresan.nu.
En liten del av budgeten för marknadskommunikation har alltid varit avsatt till att testa saker. Det var därför Returpack vågade kliva in i esporten redan 2011, då knappt några andra företag marknadsförde sig där. Bland annat fick några kända personligheter inom esporten göra sin tolkning av den första musikfilmen Pant a mera. Filmen blev väldigt uppskattad i målgruppen och nådde esportare över hela världen.
Genom samarbetet med esporten får Returpack chansen att komma nära en grupp av unga, som konsumerar en hel del energidryck. Vi har haft samarbeten med bland annat kända gamers, Universal Music och Dreamhack – och gjort panten till en gemensam välgörenhetsfråga för hela landets esportare. Under flera år i rad har de kämpat för att panta sig till den största bössan till Musikhjälpen.
Även humor är ett bra sätt att nå många unga. Pantamera Humor började 2018 som en social humorkanal på Instagram och Youtube. En humorredaktion jobbade med innehållet och har sedan dess skapat hundratals sketcher, klipp och filmer.
Pantamera Humor har stundtals varit som en plantskola för unga komiker i Sverige och många bekanta ansikten har passerat. Sedan instiftades ett Humorstipendium och en humorskola på Youtube. Allt detta har haft en positiv inverkan på ungas attityd till att panta.
Läs mer på humorstipendiet.nu.
Sedan 2015 är Pantamera huvudsponsor till Svensk Innebandy. Samarbetet är en del i vår långsiktiga satsning på barn och ungdomar.
Returpack valde just innebandyn eftersom den var jämlik och hade liknande värderingar. Samarbetet innebär att sponsra, ordna turneringar, samla in pant och ansluta lag och föreningar till pantsystemet. Dessutom att utbilda tränare, spelare och vuxna i schysst innebandy.
Läs mer på schysstinnebandy.nu.
Pantamera samarbetar med de flesta av landets stora festivaler och arrangemang.
Vi samarbetar även med andra organisationer:
Och har olika aktiviteter med butiker:
Det är fortfarande miljön som är en viktig anledning till att folk pantar. Men det räcker inte för Returpack att berätta om att panta är ”bra för miljön”. Vi konsumenter blir mer och mer upplysta för varje år, vi vill veta mer än så. Därför använder Returpack koldioxidbesparingen i kommunikationen.
I slutet av 2020 startade kampanjen ”Sveriges minsta klimatrörelse”. På samma sätt som tidigare är humor och glimten i ögat viktiga delar i reklamen. På bilden visas en tecknad man som pantar, det ser ut som en liten rörelse när han matar in burken i automaten. Men det hänvisar även till den större klimatrörelsen och att varje person är med och deltar i något större. Om man tittar på ett års sikt så bidrar det till enorma besparingar av koldioxid.
Pantamera ska inte enbart handla om musik och feel good. Under senare år har Returpack lärt sig mycket mer om pant än tidigare. Företaget har genomfört flera livscykelanalyser och kan bevisa nyttan av pantningen. Till exempel om du återvinner en PET-flaska, så sparar du dubbelt så mycket koldioxid jämfört med om du lägger den i plastinsamlingen. Returpack ska bli bättre på att berätta sånt, så konsumenterna känner att de gör något bra.
Pantsystemet ska vara tillgängligt där folk vistas. Till exempel genom pantrör eller att man på annat sätt kan lämna ifrån sig sin förpackning. Det ska samtidigt vara enkelt för den som behöver pantpengen att ta med sig förpackningen vidare.
Att samla pant är viktigt för många människor. Vissa behöver dryga ut kassan, för andra är det helt avgörande för att kunna tjäna egna pengar. Pantrören kan göra det enklare och mer värdigt, så de slipper leta pantförpackningar i sopkorgar.
En utmaning inför framtiden är att hänga med i nya konsumtionsvanor. Till exempel går inte folk till affären på samma sätt som förut, vissa handlar matkassar över nätet eller hämtar sina beställda varor utan att gå in i butiken. Det gäller att hitta nya sätt att ta hand om förpackningarna. Extra viktigt blir det att hitta lösningar som passar i våra större städer.
Och det där med gränshandeln. Hur ska Returpack motivera norrmännen att komma tillbaka med sin pant till Sverige? Det är mycket pant som försvinner ut den vägen.
Returpack vill gärna att media uppmärksammar pantsystemet. Ju fler som berättar om miljönyttan och fördelarna med att gå till butiken och panta, desto bättre. Ett sätt att jobba med pr har varit via pantindex.
Från början var det bara ett test, för att se hur det pantats på olika platser i landet. Siffrorna visade sig även vara intressant för många tidningar.
På hemsidan kan besökare gå in och välja vilken kommun de bor i. Förutom att den lokala pantstatistiken visas så är siffrorna även omvandlade till energi. Som hur många duschar du kan ta eller hur många timmar du kan se på tv. Det är ofta så det ser ut i Returpacks kommunikation, för att det ska vara enkelt att förstå vilken skillnad några pantade burkar och flaskor kan göra för miljön.
När aluminiumburken kom till Sverige vaknade vår miljörörelse till liv. Regeringen gav Returpack i uppgift att skapa ett pantsystem för att återvinna burkarna. Läs eller kika på filmen om hur det gick till.
Idag är pant en del av vår vardag. Här kan du lära dig hur allt hänger ihop – såsom pantmaskiner, logistik, fabrik och marknadsföring.
Det var mycket att tänka på när pantsystemet kom igång. Allting inom Returpack måste fungera, samtidigt var det dags att utveckla pantmaskiner och sprida kunskap om pant.
Hur har pantsystemets alla delar utvecklats genom åren? Här kan du läsa om bland annat aluminium, plast och pantautomater.
Läs mer om flytten till Norrköping, pantfabrikens utveckling, helt ny logistik och annat spännande som hänt.
En viktig del av Pantameras uppdrag är att informera om pantsystemet och få ännu fler att panta. Här kan du följa hur marknadsföringen har utvecklats.